Biografi

Hambe, Alf , född 1931 i Rävinge socken, Hallands län, och uppvuxen i en musikantisk poetisk lärarfamilj. Sen tidiga barnaår tog fria övningar i piano och dragspel samt ymnigt fantiserande mycken tid i anspråk. Detta till trots avlade han studentexamen i Halmstad 1951 och lärarexamen i Helsingborg 1954. Någonstans häremellan fick han tag i en gitarr. De första, senare publicerade, visorna kom till i en vindslya i Uddebo i Västergötlands "Knalledonien", där han vikarierade som lärare 1954-56.

Äventyrslängtan förde honom till Göteborgs hamn, där han tog jobb som diskare och "mässkalle" i besättningsmässen på m/s Kungsholm. Det ledde till ett par resor, bland annat jorden runt, som så småningom avsatte en del viktiga spår i visdiktandet.

Han gifte sig i Göteborg 1959 och försörjde sig på lärarvikariat. Dessa ebbade så småningom ut på grund av studier i litteraturhistoria på Göteborgs universitet, vilka i sin tur också ebbade ut till förmån för diktande och komponerande.

1962 debuterade han med vissamlingen och sångberättelsen Astronaut till häst. Samtidigt hade ett par av hans visor uppmärksammats och insjungits av Alice Babs vilket ledde till grammofonkontakt.

1965 kan betecknats som ett genombrottsår då första LP-skivan kom ut, Alf Hambe i Molom, tätt följd av dikt- och vissamlingen Visa i Molom. Därmed var också hans framtida yrkesverksamhet i gång på allvar. Han har turnerat flitigt över hela Norden och framträtt i radio/TV. Vart och vartannat år har han gett ut dikt- och vissamlingar (15 stycken) samt LP/CD-skivor (15 stycken). Dessutom gav han 1978 ut dikt- och prosasamlingen Molom - en värld i Belums tecken samt 1984 romanen Sagan om Ingeland.

Han har också arbetat med översättningar från engelska, bland annat två musicals (Spala spelet och Spelman på taket), gjort sångspel för teaterscener och radio/TV samt tonsatt ett 20-tal av skådespelaren och författarens Kent Anderssons sångtexter, exempelvis till Flotten.

Många av Alf Hambes visor ingår i ett stort antal andra visartisters repertoarer.

Det finns tre huvudlinjer i Alf Hambes författarskap: Den första är äventyrsglädjen som speglas i motiv från resor, bland annat på lift genom Europa och Nordafrika och strandhugg som besättningsman runt oceanerna.

Den andra huvudlinjen är existntiella funderingar, ofta med dragning åt mystiken, färgade av starkt intresse för saga, sägen, mytologi. Hit hör även allmänmänskliga motiv - kärleken, naturen, funderingar över aktualiteter i samhälle och miljö.

Den tredje huvudlinjen återfinns i de visor som startade med Visa i Molom som Alf Hambe skrev 1963 vid sin barndoms strand i halländska Steninge en knapp mil från födelseorten. De speglar ett slags poetisk förtrollning; lika mycket bilder ur ett inre landskap som ett försök att peronligt måla ett kustlandskap som blivit hans hemvist sen slutet av 60-talet.
I dessa Molomvisor har kustlandskapet befolkats av hans egen fantasis väsen, till exempel Gröne greven och De genomsynliga.

Molom, som från början var hans egen benämning på ett speciellt stämningsläge mellan dur och moll, mellan glädje och vemod, har undan för undan växt ut till en värld utan alltför lättdefinierade gränser, en värld som står under överinseende av "Belum, alla vemodsglada tokars godgalna klok-ande".

Alf Hambe har mottagit ett flertal belöningar, bland andra Evert Taube-priset både 1979 och 1990 (i samband med Taubes 100-årsdag), och Fred Winter-stipendiet år 2000.

1981 instiftades även ett stipendium i Alf Hambes namn.